Det går för fort
Kategori: Känslor/Åsikter
Åh, det känns så fel. Jag vet faktist inte vart alla dessa ord kommer ifrån just nu, men det är skönt att skriva av sig. Ingen har sagt att det ska vara lätt att leva, men ingen har heller sagt att det ska vara såhär svårt. Ingen sa att det skulle bli såhär jobbigt att splittras från min klass. Vissa från min gamla klass pratar jag inte ens med. Och det känns rent ut sagt förjävligt. Jag vill bara tillbaks till 1 Januari 2010, och börja om hela året. Göra om allt. Ta vara på den sista tiden med klassen, umgås med dem som jag nu aldrig pratar med. Det kommer komma frågor som: Vad ångrar du mest med detta året? Då kan jag utan tvekan svara att jag ångrade att jag inte tog vara på tiden med klassen. Jag kom på efter skolavslutningen hur mycket jag egentligen älskar min klass och hur mycket jag skulle sakna den, men då var försent. Om jag bara kunde göra allt bra igen, på något sätt. Eller iallafall få några dagar till med min klass. Så att jag sedan kan gå vidare i mitt liv, och tänka på det positiva i min nya klass.
I mina drömmar är allt perfekt, men när jag vaknar upp är det samma gamla röra. Om jag kunde få sova i några veckor, och drömma om ett bättre läge, skulle jag göra det. Sedan skulle jag vakna upp som en ny människa och leva livet. Men det är bara en dröm.. /Linnea